Ilska

Igår var Ilska och jag ut till våra vänner i Hörnette. Vi hade frånbörjan inte alls tänkt köra något med hundarna och detta eftersom att det var så pass varmt ute och de då lätt blir så överhettade. Så vi satt och surrade och hundarna fick härja ute i hundgården, men så kom Marre med den brilljanta idén att vi ju kunde ta varsin cykel och bara köra 1 hund var :) Så jag fick låna Therese cykel och en utav hennes sons hjälmar (för jag vet hur Ilska är i starten). Selen och draglinan hade jag redan liggandes i bilen, så jag spände fast Ilska framför cykeln och Marre tog Flinga framför sin cykel.

Så var det dags att starta och Marre och Flinga hann starta före oss...och då blir Ilska så otroligt taggad att hon inte tänker över huvudtaget!!! Jag hann inte sätta mig på sadeln utan höll ena handen på draglinan och ena handen på styret och bara en fot hann jag sätta upp på pedalen! Så där låg jag halvägs fram med överkroppen över styret i en jäkla frat! Så, ja ni kanske kan räkna ut vad som hände ganska snabbt....
...just precis det blev en rejäl vurpa, jag och cykeln gled sidleds ovanpå gruset fram i kurvan. Men som tur är förstår Ilska att något är på tok när matte ligger på backen och släpas fram :P  Så då stannar hon ialla fall! Ena jeansens knä skrapades sönder, men trodde inte att det blivit så mycket mer :P  När adrenalinet rusar i kroppen så kan jag tala om att man inte känner speciellt mycket smärta alls. Så jag skyndade mig upp på cykeln och så var vi ikapp Flinga och Marre ganska snabbt. Konstigt nog så var det första jag frågade henne: - Är jackan hel? Och det var de...som tur var ;) min nya fjällräven! När vi ändå hade stannat passade jag på att kika in i knäöppningen och där var det en hel del blod....jaja tänkte jag det är ju dumt att kolla vidare bättre att köra klart och sedan se efter.

Vi körde bort mot golfbanan och påvägen tillbaka fick de svalka av sig nere i älven...

och det verkade väldigt uppskattat :)

Sedan bytte vi hundar när vi kom tillbaka, Marre tod Drifwa och jag tog Storm. Men vilken kille på at dra...det gick som hejsan :)

När vi kommit tillbaka 2.a svängen hade klockan redan hunnit bli 17, så det var det bara att packa ihop och bege sig hemåt. Väl hemma så var det till att tvätta ett rejält sår på knät...men men...ska man ha kul, så får man lida pin...eller var det inte så den var?? :P

När jag stod och värmde maten så hör jag en väldigt bekant röst ropa: - Ilska!!!!
Men...det var ju Emmas röst!!! och mycket riktigt så stod hon utanför dörren. Hon hade varit med pappa på stan och lämnat sin tutte till björnen, så numera är hon nappfri.

Ha en fortsatt trevlig syttne Maj :D