En urgammal sanning

En människa som mår bra, trivs med sig själv och är i balans, hanterar möten med andra människor långt bättre än en som mår dåligt, är i obalans och olycklig. Att det är så verkar självklart.

En männsika som mår bra har heller aldrig behov av att ironisera, klandra eller förtrycka en annan människa.

Hur jag själv mår avgör alltså hur jag har det ihop med andra. Är jag nöjd och i god balans har jag det lättare i mina relationer.

Vill jag uppnå en förändring i mina relationer börjar den förändringen med mig själv!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Stammis?

E-postadress: (publiceras inte)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0